BrunettLotta

Som man bäddar får man ligga, imorse var jag trött. Det gjorde ingenting, för det var det värt. Sverige spöade Finland i semifinal i JVM inatt. Det räckte inte med 3 perioder, inte heller med en suddenperiod på 10 minuter utan det blev på straffar. Jisses så spännande. Patrik, Vendela, Jesper M, Anders och jag hade högre intensitet än SSK-publiken någon gång haft tror jag....

Nåja, trött men glad. Syrran och Ballo bor på ett område där TV3 försvann i samband med matchstarten, erbjöd dem att komma hem till oss mot ett visst litet inträde. Kunde köpt korv med bröd och popcorn också

Idag var det behandlingskonferens, halvdag. Kunde till och med ta Polon för det var plusgrader och regn. På jobbet var kul träffa folket, en del har jag inte sett på flertalet veckor. Blir glad av mina kollegor och gillar att jobba igen. Dessvärre är det en del smolk i bägaren tack vare ljumsken. Jag känner mig aningen gnällig men jag har fortfarande så himla ont. Undrar när denna omgång kommer att ta slut.

Jobbade med lite behandlingsplaner på eftermiddagen och så visar det sig att vårt SKITSYSTEM för dokumentationen lever sitt eget liv. Allt det skrivna försvann och tack och lov att jag drog ut papperskopior. På helpdesk vet de inte riktigt hur de ska kunna hjälpa till heller.

Har hunnit med en hel del annat också än att svära över dokumentationssystemet. Tur det.

Åkte hem vid 16-tiden för idag skulle vi ju in och kolla match och träffa bebis. Det blev det första men inte det andra. Modern var supertrött och vi sköt på det. Jag sa det till min kära make redan igår att jag tyckte det var för tidigt, vi är ju inte närmst i nätverket. Dessutom var det den berömda tredje dagen igår, Anders minns fortfarande då en god vän till oss fått sin dotter, hennes tredje dag var inte den muntraste och då var han där på besök. Kändes nog sådär.

Hursomhelst så var vi på matchen, vi hade familjetema - vi är ju fler i släkten som diggar unge herr Sörensen. Min pappa, min syster och hennes make, sonen och hans rara tös, dottern, Anders och jag. Schysst laguppställning. Vi hade tur och förmodligen ett litet tack för hjälp att köra sjuktransport med grabbar i laget, så vi fick ett helt gäng fribiljetter av sonens lagledare. Det mottogs tacksamt. Jim kom också, Jim är en gammal (19 år) kompis till Patrik och Marcus. Han spelar i Djurgårdens J20 lag så idag passade vi på att kramas och vara trevliga med varandra - på lördag möts de i match...... Jim är en riktigt trevlig kille. Han var bland de första att hälsa på lilla Elias och han har redan traumatiserat det lilla barnet, han gav honom en Djurgårdsnalle. Hua hua. Jim hade tagit en bild på Marcus och Elias som han MMSade mig. Tack.

Efter matchen som inte var den mest underhållande, det syntes att Sörensen var aningen sliten och han hade inte studsen på sin sida. Gör inget kommer fler matcher. Efter så gick vi ned i spelarentrén. Lite kramar, presentlämnande och babbel sen for vi hemåt. Trötta och nöjda. Somnade utan större bekymmer.